En lång och jobbig dag

Tankrana har som vanligt spökat idag igen. Hur mormor har det? Hur mår hon egentligen? Hur mycket förstår hon? Vad minns hon? Har inte gjort något särsikt i skolan idag, men jag är helt slut ändå. Hjärnan går på högvarv.

Har terrat mamma via telefon halva dagen, för att få veta vad som händer med mormor, vad läkarna gör och inte gör. Men läkarna kan inte göra någonting för mormor längre, hennes KOL sjukdom har gått alldeles för långt för att de ska kunna göra något. Hon orkar inte, hon kan inte, göra någonting själv, hon kan inte tala i hela meningar, hon kan inte hålla i saker länge. Hon har en liten pipa som hon ska blåsa i för att få ut koldioxiden (hon är koldioxidförgiftad bland annat) det är som en avlång visselpipa som väger några gram. Inte ens den kan hon hålla i, hon kan inte gå på toa, dricka eller sköta hyggienen själv. Mamma berättade att hennes middag var en liten skål med kräm och grädde, den åt hon några tuggor av sen var hon mätt. (Hon åt inte själv, hon blev matad).

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0