Ett år med körkort!
Idag är det ett år sedan jag fixade körkortet! Ett helt år har gått!
Börjar nästan känna mig lite gammal nu, men ett år sedan man satt nervös som ett vrak på körskolan, i väntan på en körlektion och uppkörningen. Var nästan så att man skakade av nervösa sammanbrott av att vänta och vänta, titta på de andra som precis klarat det. Sen fick jag äntligen köra mina 45-50 minuter och upp till VV lägenhet för att vänta in någon gubbe som skulle se hur jag körde... Sen körde jag i 30 minuter, runt på nynäs alla små gator, över järnvägen, lite på 70 & 90 vägen, sen igenom centrum och hem igen.
Tillbaka till VV lägenheten och gubben brevid säger att jag är godkänd! Jag har klarat mig!! Jag har körkort!! Då visste jag inte vad jag skulle göra, jag var stum, men jag skrev på något papper han gav mig, tackade så mycket och gick ur bilen för att få frisk luft, jag hade körkort! Sedan kör Lennart tillbaka bilen till körskolan, ger mig lite papper, kollar så allt är betalt, ger mig körskolans t-tröja och tar ett kort som sedan syntes på webben några dagar. Träffade även Cathis som hade uppkörnings tiden efter mig, hon såg lite nervös ut hon oxå. När hon såg att jag klarat mitt körkort blev det troligen inte lättare att dempa nervositeten. För leendet på mina läppar försvann inte... Jag var överlycklig!
Men nu har jag haft körkort i ett helt år. Haft tre olika bilar (en mitchu som jag övningskörde i början med, men den hade ingen ACC och hundarna fick inte plats. Så sen såldes, och den tuffar fortfarande runt här i Nynäs. Sen var det våran gamla saab som vi köpte tillbaka, men i den strulade ACCn i hela tiden och hundarna fick inte ordentlig plats i denna heller. Så vi bytte upp oss ett snäpp till en Volvo v40 med hundlucka! Så nu kör jag en underbar bil!! Som jag ska ha hela livet ;P hur nu det ska gå...)
Börjar nästan känna mig lite gammal nu, men ett år sedan man satt nervös som ett vrak på körskolan, i väntan på en körlektion och uppkörningen. Var nästan så att man skakade av nervösa sammanbrott av att vänta och vänta, titta på de andra som precis klarat det. Sen fick jag äntligen köra mina 45-50 minuter och upp till VV lägenhet för att vänta in någon gubbe som skulle se hur jag körde... Sen körde jag i 30 minuter, runt på nynäs alla små gator, över järnvägen, lite på 70 & 90 vägen, sen igenom centrum och hem igen.
Tillbaka till VV lägenheten och gubben brevid säger att jag är godkänd! Jag har klarat mig!! Jag har körkort!! Då visste jag inte vad jag skulle göra, jag var stum, men jag skrev på något papper han gav mig, tackade så mycket och gick ur bilen för att få frisk luft, jag hade körkort! Sedan kör Lennart tillbaka bilen till körskolan, ger mig lite papper, kollar så allt är betalt, ger mig körskolans t-tröja och tar ett kort som sedan syntes på webben några dagar. Träffade även Cathis som hade uppkörnings tiden efter mig, hon såg lite nervös ut hon oxå. När hon såg att jag klarat mitt körkort blev det troligen inte lättare att dempa nervositeten. För leendet på mina läppar försvann inte... Jag var överlycklig!
Men nu har jag haft körkort i ett helt år. Haft tre olika bilar (en mitchu som jag övningskörde i början med, men den hade ingen ACC och hundarna fick inte plats. Så sen såldes, och den tuffar fortfarande runt här i Nynäs. Sen var det våran gamla saab som vi köpte tillbaka, men i den strulade ACCn i hela tiden och hundarna fick inte ordentlig plats i denna heller. Så vi bytte upp oss ett snäpp till en Volvo v40 med hundlucka! Så nu kör jag en underbar bil!! Som jag ska ha hela livet ;P hur nu det ska gå...)
Kommentarer
Trackback