En underbar morgon - eller inte! (känsliga läsare varnas!!)
Vaknar några minuter innan veckarklockan ska ringa, tittar tre fyra gånger på klockan och undrar om det verkligen stämmer. Ska jag verkligen upp om tre minuter, klockan är ju endast 05.45 då! Kollar några gånger till innan jag inser att det är sant. Vänder på mig igen och känner en otrolig stank, det luktar riktigt fruktansvärt. Jag tänker det är säkert någon av hundarna som ligger och fiser, de brukar dom klara av ganska bra. Jag ligger kvar någon minut i sängen, det är kolsvart i rummet så jag anstränger mig inte för att se någonting. Men stanken är sååå olidlig att jag tillslut tänder lampan för att se om jag har någon hund precis nedanför sängen. Självklart har jag inte det, men jag hör någon tassa runt i hallen.
Sen vänder jag blicken emot mattan, för lukten är INTE borta, har stått ut med den i närmare fem minuter. När jag ser mattan, då undrar jag verkligen hur jag såg ut i fejset, var jag grön eller vit?! För där låg världen största bajshög! Jag lovar, jag har aldrig sett en sådan elefanthög, våran förra vovve bajsa mycket, men i jämförelse med denna hög så var hennes lass små! Så jag går ut i hallen för att se vem som tassar runt och se hur stackaren mår. Det är Flisan som sakta men säkert tassar runt och ser almänt orolig ut. (livrädd för att få en utskällning?)
Så jag går in till syrran och pratar med henne, hon får ta hand om det eftersom klockan saktar drar iväg och jag ska hinna med sju tåget denna underbara måndag morgon.
Vi diskuterar vad hon kan ha gjort när det kommer ett sådant elefantlass, troligen var det människoskiten hon stack iväg för att käka i skogen under dagen som inte fick vara kvar längre. För ut kom den och illa luktade det.
Sen har jag mått illa ända fram till lunch, då började det illamåendet släppa, men jag har fortfarande lukten kvar i näsan. De kommer dröja ett tag innan den försvinner. Kan inte påstå att jag den närmaste tiden kommer jubla över att plocka hundskit, snarare spy så någon annan får ännu mera att plocka. För det var en mardröm att se, känna och uppleva denna morgon!
Jag hoppas jag ALDRIG mera kommer göra det. Inte syrran heller, hon var så snäll som hjälpte mig :)
Nej nu får det vara nog med skitsnack!
(skrev detta den 27 april, men har missat att publicera det)
Sen vänder jag blicken emot mattan, för lukten är INTE borta, har stått ut med den i närmare fem minuter. När jag ser mattan, då undrar jag verkligen hur jag såg ut i fejset, var jag grön eller vit?! För där låg världen största bajshög! Jag lovar, jag har aldrig sett en sådan elefanthög, våran förra vovve bajsa mycket, men i jämförelse med denna hög så var hennes lass små! Så jag går ut i hallen för att se vem som tassar runt och se hur stackaren mår. Det är Flisan som sakta men säkert tassar runt och ser almänt orolig ut. (livrädd för att få en utskällning?)
Så jag går in till syrran och pratar med henne, hon får ta hand om det eftersom klockan saktar drar iväg och jag ska hinna med sju tåget denna underbara måndag morgon.
Vi diskuterar vad hon kan ha gjort när det kommer ett sådant elefantlass, troligen var det människoskiten hon stack iväg för att käka i skogen under dagen som inte fick vara kvar längre. För ut kom den och illa luktade det.
Sen har jag mått illa ända fram till lunch, då började det illamåendet släppa, men jag har fortfarande lukten kvar i näsan. De kommer dröja ett tag innan den försvinner. Kan inte påstå att jag den närmaste tiden kommer jubla över att plocka hundskit, snarare spy så någon annan får ännu mera att plocka. För det var en mardröm att se, känna och uppleva denna morgon!
Jag hoppas jag ALDRIG mera kommer göra det. Inte syrran heller, hon var så snäll som hjälpte mig :)
Nej nu får det vara nog med skitsnack!
(skrev detta den 27 april, men har missat att publicera det)
Kommentarer
Trackback
