Till minne av Nessie



Hundar hit och hundar dit. Många tycker jag snackar mycket om hundar, konstigt när jag har tre stycken. Har haft en tidigare som var såå snäll att hon var dum. Hon var underbar. Tyvärr fick hon somna in efter en tid med sjukdomar och elände, vi valde att hon inte skulle behöva kämpa emot cancern hos veterinären, istället fick hon somna in i lugn och ro. Hon var livrädd för veterinären, hon avskydde stället mer än någonting. Däremot älskade hon att åka bilen, så vi åkte med henne till haninge, en veterinärklinik hon aldrig tidigare besökt. Där fick hon sakta men säkert somna in.

Vi fick Nessie när hon var 2½ år gammal, de ägarna som hade henne innan hade inte längre tid för henne. Det var december 2000 som mina föräldrar överaskade oss med en hund. Vi hade henne från första advent på prov, sen fick jag och min syster hennes stamtavla i julklapp. Efterlängtad och underbar. Hon var vår!! Ingen annans. Tiden går och hon är snällare än någonsin, hon är lydig men inte alltför lydig, hon går lös men är lite små envis. Precis som en hund ska vara. Hon gör aldrig någon något ont eller är elak. Hon var alltid snäll, glad och go. Visst hade hon sina busiga stunder då hon käkade på saker, som bajsblöjan, strumpan hon efter många om och men spydde upp eller varför inte limpan hon tryckte i sig?! Men de var ALLT hon gjorde. Ingenting annat. Nessie var alltid glad, hur ont hon än hade viftade hon på svansen. För ju närmare hennes tio års dag de kom ju sämre blev hon, hon fick det ena felet efter de andra. Men hon brydde sig inte, hon var glad ändå. Hon lyssnade ändå. Hon var en pärla, nu är hon en ängel. Himlens lydigaste.

Vet inte varför, men jag har ägnat hela kvällen åt att tänka på henne. Troligen efter att jag såg en bild på en svart Hovawart. Henne kommer jag alltid att tänka på, för hon var en dröm. Jag skulle göra allt för att kunna ge henne en kram till och en stor påse godis. För hon var en godisgris så de skrek om det. Hon var underbar och jag kan inte låtabli att sakna henne emellanåt.

Målet är att få Jamie Lee lika lydig, det är dock inte möjligt. För ingen kan jämföra sig med Nessie. Jag kommer alltid att minnas henne med ett leende på läpparna.


Sista bilden på Zindy och Nessie tillsammans


Ångrar så att jag inte tog de sista bilderna på Nessie med en systemkamera, så är det att vara klok i efterhand...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0