Vi stängde stugan tidigt på morgonen, usch va de var jobbigt att veta att man inte kommer resa dit på väldigt länge igen. Allt är täckt, sofforna har lakan över sig, bord och stolar står staplade på varandra, rullgardinerna nerdragna, varmvattenberedaren avstängd, vattnet urdraget, hamocken bortplockad, alla ute saker var bortplockade. Måste säga att de var super jobbigt att se! Jag ville inte alls resa, men de var bara resa med. Även denna dag hade man gråten i halsen, inget man kunde göra åt, bara resa med och återvända till verkligheten :(

Vet inte vad som är så speciellt med Pungbölebro, men farmor säger de varje gång man åker över den... Pangola, kemiö, kokkila, turku, några av alla ställen som vi åkte förbi. Men favoritmacken stannade vi inte vid detta år heller, ett år när vi var där, jag var inte så gammal, så ville jag ha en tidning så vi traskade in på närmaste mack och frågade om dom hade en svensk tidning. Då svarar han i kassan "nu är vi i Finland och här pratar vi Finska!" Inge mer med de, vi gick och har aldrig återvänt dit, mer än att hundarna bajsade där i år! :P

Väl framme på Åland konstaterade min syster, även denna gång, att alla bilar börjar på ÅL. Några timmar att slå ihjäl, så de blev en koti pizza och lite fika vid havet. Inte helt fel, tre glada tjoande hundar, en trött pappa och en trött farfar satte sig i bilen för att vila och vi andra satt kvar och snackade tills de var dags att återvända till hamnen igen.

När vi väl var tillbaka i Sverige igen åkte vi på den röda märket för att komma till Tullen, vi tänkte att de kommer ta en jäkla tid, men tanterna tog glatt emot passen och sa "gud vilka söta hundar, nu kan ni åka vidare för vi är hundrädda" Inget koll av chip, inte kolla att de var rätt hundar, bara kolla i passen att de var vaccinerade och sen var de till att åka igen!
Sen bar de av hemåt, jag somnade någonstanns ganska snabbt efter att vi åkt av båten och vaknade i Solna, sen gick resan ganska bra hem.


Åland


Åland

Så var denna semester slut!